Om Kabokas

Hundar har alltid varit mitt stora intresse. Som liten stod alltid Hund och Häst överst på min önskelista. Under en sjukhusvistelse när jag var 9 år sa min mamma -"Bara du blir frisk ska du få en hund". Jag tillfrisknade snabbare än kvickt och snart fanns en liten taxvalp hemma hos oss. Det var en strävhårig tax som fick namnet Zita. Sedan hade vi taxar hemma hos oss i över femton år. Vi födde upp valpar och hade alltid en mor och en dotter, det hann bli många generationer.

Efter min sista tax, som dog 1986, var jag utan hund fram till 1994. Då blev min längtan efter en hund för stor. Nu hade vi tre små barn i familjen och vi visste inte vilken hundras vi skulle välja. Jag visste inte om min önskehund fanns i verkligheten, men jag hade en kravlista som rasen skulle uppfylla:

Var skulle man kunna hitta denna DRÖMHUND? Jag letade i böcker och frågade mig runt, men hittade ingen ras som uppfyllde mina krav. Men vid ett besök på den stora hundutställningen på Älvsjömässan i Stockholm, dit jag åkt för att kolla in olika raser, SÅ STOD DEN PLÖTSLIGT FRAMFÖR MIG:

Den Dansk Svenska Gårdshunden

Jag visste inte alls vad det var för hund, men jag började genast prata med familjen som ägde hunden och dom berättade vad rasen hette och om dess förträfflighet. Den uppfyllde alla mina önskemål. Nu var saken klar - en sådan skulle jag ha!

Bara några månader senare hade vi vår första lilla valp, Chippie. Efter två år utökades familjen med Flisa (Keans Amanda). Har man två så kan man väl har tre, tyckte jag: Sommaren 2000 blev lilla Allis vår tredje familjehund.

 

Till första sidan